Dharmakīrti’s Nyāyabindu

1

<pratyakṣa>

1.1 (NB_1.1_1.6)

samyagjñānapūrvikā sarvapuruṣārthasiddhir iti tad vyutpādyate ।

1.2

dvividhaṃ samyagjñānam ।

1.3

pratyakṣam, anumānaṃ ceti ।

1.4

tatra pratyakṣaṃ kalpanāpoḍham abhrāntam ।

1.5

abhilāpasaṃsargayogyapratibhāsapratītiḥ kalpanā ।

1.6

tayā rahitaṃ timirāśubhramaṇanauyānasambhramādyanāhitavibhramaṃ jñānaṃ pratyakṣam ।

1.7 (NB_1.7_1.21)

tac caturvidham ।

1.8

indriyajñānam ।

1.9

svaviṣayānantaraviṣayasahakāriṇendriyajñānena samanantarapratyayena janitaṃ tan manovijñānam ।

1.10

sarvacittacaittānām ātmasaṃvedanam ।

1.11

bhūtārthabhāvanāprakarṣaparyantajaṃ yogijñānaṃ ceti ।

1.12

tasya viṣayaḥ svalakṣaṇam ।

1.13

yasyārthasya sannidhānāsannidhānābhyāṃ jñānapratibhāsabhedas tatsvalakṣaṇam ।

1.14

tad eva paramārthasat ।

1.15

arthakriyāsāmarthyalakṣaṇatvād vastunaḥ ।

1.16

anyat sāmānyalakṣaṇam ।

1.17

so 'numānasya viṣayaḥ ।

1.18

tad eva ca pratyakṣaṃ jñānaṃ pramāṇaphalam ।

1.19

arthapratītirūpatvāt ।

1.20

arthasārūpyam asya pramāṇam ।

1.21

tadvaśād arthapratītisiddher iti ।

2

<svārthānumāna>

2.1 (NB_2.1_2.7)

anumānaṃ dvidhā ।

2.2

svārthaṃ parārthaṃ ca ।

2.3

tatra svārthaṃ trirūpāl liṅgād yad anumeye jñānaṃ tad anumānam ।

2.4

pramāṇalakṣaṇavyavasthātrāpi pūrvavat ।

2.5

trairūpyaṃ punar liṅgasyānumeye sattvam eva, sapakṣa eva sattvam, asapakṣe cāsattvam eva niścitam ।

2.6

anumeyo 'tra jijñāsitaviśeṣo dharmī ।

2.7

sādhyadharmasāmānyena samāno 'rthaḥ sapakṣaḥ ।

2.8 (NB_2.8_2.13)

na sapakṣo 'sapakṣaḥ ।

2.9

tato 'nyas tadviruddhas tadabhāvaś ceti ।

2.10

trirūpāṇi ca trīṇy eva liṅgāni ।

2.11

anupalabdhiḥ svabhāvaḥ kāryaṃ ceti ।

2.12

tatrānupalabdhir yathā — na pradeśaviśeṣe kvacid ghaṭaḥ, upalabdhilakṣaṇaprāptasyānupalabdher iti ।

2.13

upalabdhilakṣaṇaprāptir upalambhapratyayāntarasākalyaṃ svabhāvaviśeṣaś ca ।

2.14 (NB_2.14_2.19)

yaḥ svabhāvaḥ satsv anyeṣūpalambhapratyayeṣu san pratyakṣa eva bhavati, sa svabhāvaviśeṣaḥ ।

2.15

svabhāvaḥ svasattāmātraprabhāvini sādhyadharme hetuḥ ।

2.16

yathā — vṛkṣo 'yaṃ śiṃśapātvād iti ।

2.17

kāryaṃ yathā — vahnir atra dhūmād iti ।

2.18

atra dvau vastusādhanau । ekaḥ pratiṣedhahetuḥ ।

2.19

svabhāvapratibandhe hi saty artho 'rthaṃ gamayet ।

2.20 (NB_2.20_2.25)

tadapratibaddhasya tadavyabhicāraniyamābhāvāt ।

2.21

sa ca pratibandhaḥ sādhye 'rthe liṅgasya ।

2.22

vastutas tādātmyāt tadutpatteś ca ।

2.23

atatsvabhāvasyātadutpatteś ca tatrāpratibaddhasvabhāvatvāt ।

2.24

te ca tādātmyatadutpattī svabhāvakāryayor eveti tābhyām eva vastusiddhiḥ ।

2.25

pratiṣedhasiddhir api yathoktāyā evānupalabdheḥ ।

2.26 (NB_2.26_2.30)

sati vastuni tasyā asambhavāt ।

2.27

anyathā cānupalabdhilakṣaṇaprāpteṣu deśakālasvabhāvaviprakṛṣṭeṣv artheṣv ātmapratyakṣanivṛtter abhāvaniścayābhāvāt ।

2.28

amūḍhasmṛtisaṃskārasyātītasya vartamānasya ca pratipattṛpratyakṣasya nivṛttir abhāvavyavahāraprasādhanī ।

2.29

tasyā evābhāvaniścayāt ।

2.30

sā ca prayogabhedād ekādaśaprakārā ।

2.31 (NB_2.31_2.34)

svabhāvānupalabdhir yathā — nātra dhūma upalabdhilakṣaṇaprāptasyānupalabdher iti ।

2.32

kāryānupalabdhir yathā — nātrāpratibaddhasāmarthyāni dhūmakāraṇāni santi, dhūmābhāvād iti ।

2.33

vyāpakānupalabdhir yathā — nātra śiṃśapā, vṛkṣābhāvād iti ।

2.34

svabhāvaviruddhopalabdhir yathā — nātra śītasparśo vahner iti ।

2.35 (NB_2.35_2.38)

viruddhakāryopalabdhir yathā — nātra śītasparśo dhūmād iti ।

2.36

viruddhavyāptopalabdhir yathā — na dhruvabhāvī bhūtasyāpi bhāvasya vināśaḥ, hetvantarāpekṣaṇād iti ।

2.37

kāryaviruddhopalabdhir yathā — nehāpratibaddhasāmarthyāni śītakāraṇāni santi, vahner iti ।

2.38

vyāpakaviruddhopalabdhir yathā — nātra tuṣārasparśo vahner iti ।

2.39 (NB_2.39_2.42)

kāraṇānupalabdhir yathā — nātra dhūmo vahnyabhāvād iti ।

2.40

kāraṇaviruddhopalabdhir yathā — nāsya romaharṣādiviśeṣāḥ, sannihitadahanaviśeṣatvād iti ।

2.41

kāraṇaviruddhakāryopalabdhir yathā — na romaharṣādiviśeṣayuktapuruṣavān ayaṃ pradeśaḥ, dhūmād iti ।

2.42

ime sarve kāryānupalabdhyādayo daśānupalabdhiprayogāḥ svabhāvānupalabdhau saṃgraham upayānti ।

2.43 (NB_2.43_2.48)

pāramparyeṇārthāntaravidhipratiṣedhābhyāṃ prayogabhede 'pi ।

2.44

prayogadarśanābhyāsāt svayam apy evaṃ vyavacchedapratītir bhavati svārthe 'py anumāne 'syāḥ prayoganirdeśaḥ ।

2.45

sarvatra cāsyām abhāvavyavahārasādhanyām anupalabdhau yeṣāṃ svabhāvaviruddhādīnām upalabdhyā kāraṇādīnām anupalabdhyā ca pratiṣedha uktas teṣām upalabdhilakṣaṇaprāptānām evopalabdhiś ca veditavyā ।

2.46

anyeṣāṃ virodhakāryakāraṇabhāvāsiddheḥ ।

2.47

viprakṛṣṭaviṣayā punar anupalabdhiḥ pratyakṣānumānanivṛttilakṣaṇā saṃśayahetuḥ ।

2.48

pramāṇanivṛttāv apy arthābhāvāsiddher iti ।

3

3.1 (NB_3.1_3.8)

trirūpaliṅgākhyānaṃ parārtham anumānam ।

3.2

kāraṇe kāryopacārāt ।

3.3

tad dvividham ।

3.4

prayogabhedāt ।

3.5

sādharmyavad vaidharmyavac ca ।

3.6

nānāyor arthataḥ kaścid bhedaḥ ।

3.7

anyatra prayogabhedāt ।

3.8

tatra sādharmyavatprayogaḥ — yad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ san nopalabhyate so 'sadvyavahāraviṣayaḥ siddhaḥ । yathā — anyo dṛṣṭaḥ kaścid śaśaviṣāṇādiḥ । nopalabhyate ca kvacit pradeśaviśeṣe upalabdhilakṣaṇaprāpto ghaṭa ity anupalabdhiprayogaḥ ।

3.9 (NB_3.9_3.12)

tathā svabhāvahetoḥ prayogaḥ — yat sat tat sarvam anityam, yathā ghaṭādir iti śuddhasya svabhāvahetoḥ prayogaḥ ।

3.10

yad utpattimat tad anityam iti svabhāvabhūtadharmabhedena svabhāvasya prayogaḥ ।

3.11

yat kṛtakaṃ tad anityam ity upādhibhedena ।

3.12

apekṣitaparavyāpāro hi bhāvaḥ svabhāvaniṣpattau kṛtaka iti ।

3.13 (NB_3.13_3.18)

evaṃ prayatnāntarīyaka-pratyayabhedabheditvādayo 'pi draṣṭavyāḥ ।

3.14

sann utpattimān kṛtako vā śabda iti pakṣadharmopadarśanam ।

3.15

sarva ete sādhanadharmā yathāsvaṃ pramāṇaiḥ siddhasādhanadharmamātrānubandhe eva sādhyadharme 'vagantavyāḥ ।

3.16

tasyaiva tatsvabhāvatvāt ।

3.17

svabhāvasya ca hetutvāt ।

3.18

vastutas tayos tādātmyam ।

3.19 (NB_3.19_3.23)

tanniṣpattāv aniṣpannasya tatsvabhāvatvābhāvāt ।

3.20

vyabhicārasambhavāc ca ।

3.21

kāryahetoḥ prayogaḥ — yatra dhūmas tatrāgniḥ । yathā mahānasādau । asti ceha dhūma iti ।

3.22

ihāpi siddhe eva kāryakāraṇabhāve kāraṇe sādhye kāryahetur vaktavyaḥ ।

3.23

vaidharmyavataḥ prayogaḥ — yat sad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ tad upalabhyata eva । yathā nīlādiviśeṣaḥ । na caivam ihopalabdhilakṣaṇaprāptasya sata upalabdhir ghaṭasyety anupalabdhiprayogaḥ ।

3.24 (NB_3.24_3.31)

asaty anityatve, nāsti sattvam utpattimattvaṃ kṛtakatvaṃ vā । saṃś ca śabda utpattimān kṛtako veti svabhāvahetoḥ prayogaḥ ।

3.25

asaty agnau na bhavaty eva dhūmaḥ । atra cāsti dhūma iti kāryahetoḥ prayogaḥ ।

3.26

sādharmyeṇāpi hi prayoge 'rthād vaidharmyagatir iti ।

3.27

asati tasmin sādhyena hetor anvayābhāvāt ।

3.28

tathā vaidharmyeṇāpy anvayagatiḥ ।

3.29

asati tasmin sādhyābhāve hetvabhāvasyāsiddheḥ ।

3.30

na hi svabhāvapratibandhe 'saty ekasya nivṛttāv aparasya niyamena nivṛttiḥ ।

3.31

sa ca dviprakāraḥ — sarvasya tādātmyalakṣaṇastadutpattilakṣaṇaś cety uktam ।

3.32 (NB_3.32)

tena hi nivṛttiṃ kathayatā pratibandho darśanīyaḥ । tasmāt nivṛttivacanam ākṣiptapratibandhopadarśanam eva bhavati । yac ca pratibandhopadarśanaṃ tad evānvayavacanam ity ekenāpi vākyenānvayamukhena vyatirekamukhena vā prayuktena sapakṣāsapakṣayor liṅgasya sadasattvakhyāpanaṃ kṛtaṃ bhavatīti nāvaśyaṃ vākyadvayaprayogaḥ ।

3.33 (NB_3.33_3.35)

anupalabdhāv api — yat sad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ tad upalabhyata evety ukte, anupalabhyamānaṃ tādṛśam asad iti pratīter anvayasiddhiḥ ।

3.34

dvayor apy anayoḥ prayogayor nāvaśyaṃ pakṣanirdeśaḥ ।

3.35

yasmāt sādharmyavatprayoge 'pi yad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ san nopalabhyate, so 'sadvyavahāraviṣayaḥ । nopalabhyate cātropalabdhilakṣaṇaprāpto ghaṭa ity ukte sāmarthyād eva neha ghaṭa iti bhavati ।

3.36 (NB_3.36_3.39)

tathā vaidharmyavatprayoge 'pi — yaḥ sadvyavahāraviṣaya upalabdhilakṣaṇaprāptaḥ sa upalabhyata eva । na tathātra tādṛśo ghaṭa upalabhyate — ity ukte sāmarthyād eva neha sadvyavahāraviṣaya iti bhavati ।

3.37

kīdṛśaḥ punaḥ pakṣa iti nirdeśyaḥ?

3.38

svarūpeṇaiva svayam iṣṭo 'nirākṛtaḥ pakṣa iti ।

3.39

svarūpeṇeti sādhyatveneṣṭaḥ ।

3.40 (NB_3.40_3.44)

svarūpeṇaiveti sādhyatvenaiveṣṭo na sādhanatvenāpi ।

3.41

yathā śabdasyānityatve sādhye cākṣuṣatvaṃ hetuḥ, śabde 'siddhatvāt sādhyaṃ bhavatīti na punas tad iha sādhyatvenaiveṣṭam, sādhanatvenāpy abhidhānāt ।

3.42

svayam iti vādinā ।

3.43

yas tadā sādhanam āha ।

3.44

etena yady api kvacic chāstre sthitaḥ sādhanam āha, tacchāstrakāreṇa tasmin dharmiṇy anekadharmābhyupagame 'pi yas tadā tena vādinā dharmaḥ svayaṃ sādhayitum iṣṭaḥ sa eva sādhyo netara ity uktaṃ bhavati ।

3.45 (NB_3.45_3.47)

iṣṭa iti yatrārthe vivādena sādhanam upanyastaṃ tasya siddhim icchatā so 'nukto 'pi vacanena sādhyo bhavati ।

3.46

tadadhikaraṇatvād vivādasya ।

3.47

yathā parārthāś cakṣurādayaḥ saṅghātatvāc chayanāsanādyaṅgavad iti । atrātmārthā ity anuktāv apy ātmārthataiva sādhyā । tena noktamātram eva sādhyam — ity uktaṃ bhavati ।

3.48 (NB_3.48_3.52)

anirākṛta iti — etallakṣaṇayoge 'pi yaḥ sādhayitum iṣṭo 'py arthaḥ pratyakṣānumānapratītisvavacanair nirākriyate, na sa pakṣa iti pradarśanārtham ।

3.49

tatra pratyakṣanirākṛto yathā — aśrāvaṇaḥ śabda iti ।

3.50

anumānanirākṛto yathā — nityaḥ śabda iti ।

3.51

pratītinirākṛto yathā — acandraḥ śaśīti ।

3.52

svavacananirākṛto yathā — nānumānaṃ pramāṇam iti ।

3.53 (NB_3.53_3.55)

iti catvāraḥ pakṣābhāsā nirākṛtā bhavanti ।

3.54

evaṃ siddhasya asiddhasyāpi sādhanatvenābhimatasya, svayaṃ vādinā tadā sādhayitum aniṣṭasya, uktamātrasya, nirākṛtasya ca viparyayeṇa sādhya iti । tenaiva svarūpeṇābhimato vādina iṣṭo 'nirākṛtaḥ pakṣa iti pakṣalakṣaṇam anavadyaṃ darśitaṃ bhavati ।

3.55

trirūpaliṅgākhyānaṃ parārthānumānam ity uktam । tatra trayāṇāṃ rūpāṇām ekasyāpi rūpasyānuktau sādhanābhāsaḥ ।

3.56 (NB_3.56_3.59)

uktāv apy asiddhau sandehe vā pratipādyapratipādakayoḥ ।

3.57

ekasya rūpasya dharmisambandhasyāsiddhau sandehe vāsiddho hetvābhāsaḥ ।

3.58

yathā — “anityaḥ śabdaḥ” iti sādhye cākṣuṣatvam ubhayāsiddham ।

3.59

“cetanās taravaḥ” iti sādhye sarvatvagapaharaṇe maraṇaṃ prativādyasiddham, vijñānendriyāyur nirodhalakṣaṇasya maraṇasyānenābhyupagamāt, tasya ca taruṣv asambhavāt ।

3.60 (NB_3.60_3.64)

“acetanāḥ sukhādayaḥ” iti sādhye utpattimattvam, anityatvaṃ vā sāṃkhyasya svayaṃ vādino 'siddham ।

3.61

tathā svayaṃ tadāśrayaṇasya vā sandehe 'siddhiḥ ।

3.62

yathā bāṣpādibhāvena sandihyamāno bhūtasaṅghāto 'gnisiddhāv upadiśyamānaḥ sandigdhāsiddhaḥ ।

3.63

yatheha nikuñje mayūraḥ kekāyitād iti ।

3.64

tadāpātadeśabhrame ।

3.65 (NB_3.65_3.68)

dharmyasiddhāv apy asiddhaḥ — yathā sarvagata ātmeti sādhye sarvatropalabhyamānaguṇatvam ।

3.66

tathaikasya rūpasyāsapakṣe 'sattvasyāsiddhāv anaikāntiko hetvābhāsaḥ ।

3.67

yathā śabdasyānityatvādike dharme sādhye prameyatvādiko dharmaḥ sapakṣavipakṣayoḥ sarvatraikadeśe vā vartamānaḥ ।

3.68

tathā — asyaiva rūpasya sandehe 'py anaikāntika eva ।

3.69 (NB_3.69_3.71)

yathāsarvajñaḥ kaścid vivakṣitaḥ puruṣo rāgādimān veti sādhye vaktṛtvādiko dharmaḥ sandigdhavipakṣavyāvṛttikaḥ ।

3.70

“sarvajño vaktā nopalabhyate” ity evamprakārasyānupalambhasyādṛśyātmaviṣayatvena sandehahetutvāt । tato 'sarvajñaviparyayād vaktṛtvāder vyāvṛttiḥ sandigdhā ।

3.71

vaktṛtvasarvajñatvayor virodhābhāvāc ca yaḥ sarvajñaḥ sa vaktā na bhavatīty adarśane 'pi vyatireko na sidhyati, sandehāt ।

3.72 (NB_3.72_3.78)

dvividho hi padārthānāṃ virodhaḥ ।

3.73

avikalakāraṇasya bhavato 'nyabhāve 'bhāvād virodhagatiḥ ।

3.74

śītoṣṇasparśavat ।

3.75

parasparaparihārasthitalakṣaṇatayā vā bhāvābhāvavat ।

3.76

sa ca dvividho 'pi virodho vaktṛtvasarvajñatvayor na sambhavati ।

3.77

na cāviruddhavidher anupalabdhāv apy abhāvagatiḥ ।

3.78

rāgādīnāṃ vacanādeś ca kāryakāraṇabhāvāsiddheḥ ।

3.79 (NB_3.79_3.84)

arthāntarasya cākāraṇasya nivṛttau na vacanāder nivṛttiḥ ।

3.80

iti sandigdhavyatireko 'naikāntiko vacanādiḥ ।

3.81

dvayo rūpayor viparyayasiddhau viruddhaḥ ।

3.82

kayor dvayoḥ?

3.83

sapakṣe sattvasya, asapakṣe cāsattvasya । yathā kṛtakatvaṃ prayatnānantarīyakatvaṃ ca nityatve sādhye viruddho hetvābhāsaḥ ।

3.84

anayoḥ sapakṣe 'sattvam, asapakṣe ca sattvam iti viparyayasiddhiḥ ।

3.85 (NB_3.85_3.91)

etau ca sādhyaviparyayasādhanād viruddhau ।

3.86

nanu ca tṛtīyo 'pīṣṭavighātakṛd viruddhaḥ ।

3.87

yathā parārthāś cakṣurādayaḥ saṅghātatvāc chayanāsanādyaṅgavad iti ।

3.88

tadiṣṭāsaṃhatapārārthyaviparyayasādhanād viruddhaḥ ।

3.89

sa iha kasmān noktaḥ?

3.90

anayor evāntarbhāvāt ।

3.91

na hy ayam ābhyāṃ sādhyaviparyayasādhanatvena bhidyate ।

3.92 (NB_3.92_3.96)

na hīṣṭoktayoḥ sādhyatvena kaścid viśeṣa iti ।

3.93

dvayo rūpayor ekasyāsiddhāv aparasya ca sandehe 'naikāntikaḥ ।

3.94

yathā vītarāgaḥ kaścit sarvajño vā, vaktṛtvād iti । vyatireko 'trāsiddhaḥ । sandigdho 'nvayaḥ ।

3.95

sarvajñavītarāgayor viprakarṣād vacanādes tatra sattvam asattvaṃ vā sandigdham ।

3.96

anayor eva dvayo rūpayoḥ sandehe 'naikāntikaḥ ।

3.97 (NB_3.97_3.102)

yathā sātmakaṃ jīvaccharīraṃ prāṇādimattvād iti ।

3.98

na hi sātmakanirātmakābhyām anyo rāśir asti yatrāyaṃ prāṇādir varteta ।

3.99

ātmano vṛttivyavacchedābhyāṃ sarvasaṃgrahāt ।

3.100

nāpy anayor ekatra vṛttiniścayaḥ ।

3.101

sātmakatvenānātmakatvena vā prasiddhe prāṇāder asiddheḥ ।

3.102

tasmāj jīvaccharīrasambandhī prāṇādiḥ sātmakād anātmakāc ca sarvasmād vyāvṛttatvenāsiddhes tābhyāṃ na vyatiricyate ।

3.103 (NB_3.103_3.108)

na tatrānveti ।

3.104

ekātmany apy asiddheḥ ।

3.105

nāpi sātmakād anātmakāc ca tasyānvayavyatirekayor abhāvaniścayaḥ ।

3.106

ekābhāvaniścayasyāparabhāvaniścayanāntarīyakatvāt ।

3.107

anvayavyatirekayor anyonyavyavacchedarūpatvāt, tata evānvayavyatirekayoḥ sandehād anaikāntikaḥ ।

3.108

sādhyetarayor ato niścayābhāvāt ।

3.109 (NB_3.109_3.112)

evam eṣāṃ trayāṇāṃ rūpāṇām ekaikasya dvayor dvayor vā rūpayor asiddhau sandehe vā yathāyogam asiddhaviruddhānaikāntikās trayo hetvābhāsāḥ ।

3.110

viruddhāvyabhicāry api saṃśayahetur uktaḥ । sa iha kasmān noktaḥ?

3.111

anumānaviṣaye 'sambhavāt ।

3.112

na hi sambhavo 'sti kāryasvabhāvayor uktalakṣaṇayor anupalambhasya ca viruddhatāyāḥ ।

3.113 (NB_3.113_3.117)

na cānyo 'vyabhicārī ।

3.114

tasmād avastudarśanabalapravṛttam āgamāśrayam anumānam āśritya tadarthavicāreṣu viruddhāvyabhicārī sādhanadoṣa uktaḥ ।

3.115

śāstrakārāṇām artheṣu bhrāntyā viparītasvabhāvopasaṃhārasambhavāt ।

3.116

na hy asya sambhavo yathāvasthitavastusthitiṣv ātmakāryānupalambheṣu ।

3.117

tatrodāharaṇam — yat sarvadeśasthitaiḥ svasambandhibhir yugapad abhisambadhyate tat sarvagatam । yathākāśam । abhisambadhyate ca sarvadeśāvasthitaiḥ svasambandhibhir yugapat sāmānyam iti ।

3.118 (NB_3.118_3.121)

tatsambandhisvabhāvamātrānubandhinī taddeśasannihitasvabhāvatā ।

3.119

na hi yo yatra nāsti sa taddeśam ātmanā vyāpnotīti svabhāvahetuprayogaḥ ।

3.120

dvitīyo 'pi prayogaḥ — yad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ san nopalabhyate na tat tatrāsti । tad yathā — kvacid avidyamāno ghaṭaḥ । nopalabhyate copalabdhilakṣaṇaprāptaṃ sāmānyaṃ vyaktyantarāleṣv iti । ayam anupalambhaḥ svabhāvaś ca parasparaviruddhārthasādhanād ekatra saṃśayaṃ janayataḥ ।

3.121

trirūpo hetur uktaḥ । tāvatā nārthapratītir iti na pṛthag dṛṣṭānto nāma sādhanāvayavaḥ kaścit । tena nāsya lakṣaṇaṃ pṛthag ucyate; gatārthatvāt ।

3.122 (NB_3.122)

hetoḥ sapakṣaḥ eva sattvam asapakṣāc ca sarvato vyāvṛtto rūpam uktam abhedena । punar viśeṣeṇa kāryasvabhāvayor uktalakṣaṇayor janmatanmātrānubandhau darśanīyāv uktau । tac ca darśayatā — yatra dhūmas tatrāgniḥ, asaty agnau na kvacid dhūmo yathā mahānasetarayoḥ । yatra kṛtakatvaṃ tatrānityatvam, anityatvābhāve kṛtakatvāsambhavo yathā ghaṭākāśayor iti darśanīyam । na hy anyathā sapakṣavipakṣayoḥ sadasattve yathoktaprakāre śakye darśayitum । tatkāryatāniyamaḥ kāryaliṅgasya, svabhāvaliṅgasya ca svabhāvena vyāptiḥ । asmiṃścārthe darśite darśita eva dṛṣṭānto bhavati; etāvanmātrarūpatvāt tasyeti ।

3.123 (NB_3.123_3.125)

etenaiva dṛṣṭāntadoṣā api nirastā bhavanti ।

3.124

yathā nityaḥ śabdo 'mūrtatvāt, karmavat paramāṇuvad ghaṭavad iti । ete dṛṣṭāntābhāsāḥ sādhyasādhanadharmobhayavikalāḥ ।

3.125

tathā sandigdhasādhyadharmādayaś ca । yathā — rāgādimān ayaṃ vacanād rathyāpuruṣavat । maraṇadharmāyaṃ puruṣo rāgādimattvād rathyāpuruṣavat । asarvajño 'yaṃ (puruṣo) rāgādimattvād rathyāpuruṣavad iti ।

3.126 (NB_3.126_3.130)

tathānanvayo 'pradarśitānvayaś ca । yathā — yo vaktā sa rāgādimān, iṣṭapuruṣavat । anityaḥ śabdaḥ kṛtakatvād ghaṭavad iti ।

3.127

tathā viparītānvayaḥ — yad anityaṃ tat kṛtakam iti ।

3.128

sādharmyeṇa dṛṣṭāntadoṣāḥ ।

3.129

vaidharmyeṇāpi — paramāṇuvat karmavad ākāśavad iti sādhyādyavyatirekiṇaḥ ।

3.130

tathā sandigdhasādhyavyatirekādayaḥ । yathā — asarvajñāḥ kapilādayo 'nāptā vā avidyamānasarvajñatāptatāliṅgabhūtapramāṇātiśayaśāsanatvād iti । atra vaidharmyodāharaṇam — yaḥ sarvajña āpto vā sa jyotir jñānādikam upadiṣṭavān । yathā — ṛṣabhavardhamānādir iti । tatrāsarvajñatānāptatayoḥ sādhyadharmayoḥ sandigdho vyatirekaḥ ।

3.131 (NB_3.131)

sandigdhasādhanavyatireko yathā — na trayīvidā brāhmaṇena grāhyavacanaḥ kaścid vivakṣitaḥ puruṣo rāgādimattvād iti । atra vaidharmyodāharaṇam — ye grāhyavacanā na te rāgādimantaḥ, tad yathā gautamādayo dharmaśāstrāṇāṃ praṇetāra iti । gautamādibhyo rāgādimattvasya sādhanadharmasya vyāvṛttiḥ sandigdhā ।

3.132 (NB_3.132_3.133)

sandigdhobhayavyatireko yathā — avītarāgāḥ kapilādayaḥ, parigrahāgrahayogād iti । atra vaidharmyeṇodāharaṇam — yo vītarāgo na tasya parigrahāgrahaḥ, yatharṣabhāder iti । ṛṣabhāder avītarāgatvaparigrahāgrahayogayoḥ sādhyasādhanadharmayoḥ sandigdho vyatirekaḥ ।

3.133

avyatireko yathā — avītarāgo 'yaṃ vaktṛtvāt । vaidharmyeṇodāharaṇam — yatrāvītarāgatvaṃ nāsti, na sa vaktā । yathā — upalakhaṇḍa iti । yady apy upalakhaṇḍād ubhayaṃ vyāvṛttaṃ tathāpi sarvo vītarāgo na vakteti vyāptyā vyatirekāsiddher avyatirekaḥ ।

3.134 (NB_3.134_3.140)

apradarśitavyatireko yathā — anityaḥ śabdaḥ kṛtakatvād ākāśavad iti vaidharmyeṇa ।

3.135

viparītavyatireko yathā — yad akṛtakaṃ tan nityaṃ bhavatīti ।

3.136

na hy ebhir dṛṣṭāntābhāsair hetoḥ sāmānyalakṣaṇaṃ sapakṣa eva sattvaṃ vipakṣe ca sarvatrāsattvam eva niścayena śakyaṃ darśayituṃ viśeṣalakṣaṇaṃ vā । tadarthāpattyaiṣāṃ nirāso draṣṭavyaḥ ।

3.137

dūṣaṇā nyūnatādyuktiḥ ।

3.138

ye pūrvaṃ nyūnatādayaḥ sādhanadoṣā uktās teṣām udbhāvanaṃ dūṣaṇam । tena pareṣṭārthasiddhipratibandhāt ।

3.139

dūṣaṇābhāsās tu jātayaḥ ।

3.140

abhūtadoṣodbhāvanāni jātyuttarāṇīti ।

<nyāyabinduprakaraṇaṃ samāptam>